Jag har verkligen ingen aning om hur man skriver en krönika, okej det står att det ska finnas reflektioner, åsikter, och kritik (vad som va bra/dåligt)

Men får inte till det, har hunnit skriva en liten del, men vet inte äns om det är nära en krönika eller om det är nåt jag hittat på :P

Detta är vad jag skrev, men tror nog jag ska sudda ut det, och börja om på nytt -________-

Allt har gått så fort, snabbare än vad jag hade anat.

Isen har redan börjat smälta vid den varma solens strålning på dagarna, det va som om jag kände att isen skulle hinna smälta innan jag hade fått tillräckligt med tid.

Jag kände redan att jag började få ont om tid.

Dagarna for iväg väldigt snabbt, innan jag äns hade hunnit slutit mina ögon var det redan en helt ny dag, en helt ny del att lära sig.

Under alla lektions tider i Katrinelund har jag upplevt väldigt stora förändringar, eleverna som ända sen gått i 7:an har förändrats mycket, en del har blir väldigt kaxiga, stökiga, blyga, pratsamma.

På tal om kaxiga elever, så bryr jag mig inte ett dugg om dem, det är bara väldigt irriterande att ställa sig i matkön var femte dag i vecka och vänta på sin tur innan man får ta sig en bit mat och sätta sig.

Men nu handlar det inte om det, jag upplever att elever med kaxig attityd, bara fånar sig, förstör för dem själva, förstör för andra, jag hatar att ställa mig i matkön, och veta att det är ett gäng elever som tränger sig före mig och alla andra.

Det gör man inte, om de hade vetat väl och haft lite mer respekt för andra, så skulle de inte fått grymma blickar varje gång de trängde sig före.

Det var som om varje gång man såg dessa elever, upplevde man en känsla va en gammal kvinna vid 50års åldern, blivit ut knuffad från gatan.